Idag för 10 år sedan kom det....

det efterlängtade telefonsamtalet!!!

Tänkte berätta för er hur det gick till när vi fick barnbesked för exakt 10 år sedan, dvs den 16 mars 2001 (nedan är ett utdrag ifrån "Vår resa till Felix" som finns på vår hemsida. Och jag kan tala om att jag får tillbaka känslan när jag tänker på det, tårar i ögonen och gåshud över hela kroppen!

"Ringde till Berit på BFA-A i morse, och jodå det stämde vi stod först i kön, så det var nog lika bra att vi började med att vaccinationen (jag berättade att vi inte hade vaccinerat oss ännu), och jag som inte ens har berättat på
jobbet att vi skall adoptera sa jag. Då skrattade Berit och sa - ja men du harlångt tid på Dig, det blir ju inte förrän till hösten, vi har fått nyss fått barnbesked och det brukar dröja ett tag emellan varven.  Marika ringde på efter-
middagen, vi pratade en lång stund om adoptionen och om det här med attmamman har betänketid osv. Det kommer nog att bli jättesvårt den dagen som vi får barnbesked, att man sedan skall "gå på tå" i 6 veckor innan man vet om det är klart. Under tiden vi pratade så tutade det "samtal väntar" i min lur, jag sa till Marika att jag är strax tillbaka. MEN det var Berit på BFA-A.

Vi hade fått barnbesked!!! En liten pojke från Vietnam, född den 14 mars 2001, alltså endast 2 dagar gammal.

Det fantastiska är att våra papper gick iväg med DHL till Vietnam i måndags den 12 mars!!! och vi fick papper ifrån BFA i onsdags,den 14 mars. Så i dag, samma eftermiddag, kl 16.24 ringer telefonen, - Hej igen det är Berit på BFA, nu är det snabba ryck, det har fötts en liten pojke och han är 2 dagar gammal och han är er Maria......tyst i telefonen!!!

Hallå.....jag trodde jag skulle svimma! Vi hade ju pratat 5 timmar tidigare!! Så vad gäller nu? Jo på måndag kommer en lunta med alla papper, där står bl a att dom vill att ni skall infinna er i Vietnam den 7 maj och nu tycker jag att du skall berätta på jobbet och sedan avslutade Berit med ha en riktigt trevlig helg! Ringde Micke på jobbet. Jag grät och försökte förklara att det verkligen var sant - vi hade blivit föräldrar, han hade lite svårt att tro mig och han hade tusen frågor. Nu återstår en lång väntan på att få få hämta hem vår såefterlängtade "lille prins" Tien Dat, (om allt nu går som det skall, mamman har nämligen 6 veckors betänketid) Ringde och berättade för de som hade skrivit rekommendationsbreven: Lotta och Jerker, Marika och Hasse, Björn och Monica samt Ulf och Lena. Ringde även till våra respektive föräldrar och Mickes mamma kom hit en stund."

Första gången vi träffade Felix och fick honom i våra armar så var han 7 veckor gammal - lillskrutten!

Ja så kan det nämligen gå till när man inte får barn på biologisk väg, 9 månaders graviditet
avklarad på mindre än 4 dagar!
De ni!
Helt klart vårt sätt att skaffa barn på!
Detta var berättelsen om "charmknutten" ovan!

Kramis
Mia

Nu blir det "dubbelsiffrigt" :-)

Imorgon, måndagen den 14 mars 2011 så fyller vår älsklingsFelix dubbelsiffrigt, han fyller alltså 10 år. Jösses vad dessa 10 år har gått fort.

På onsdag, den 16 mars så fick vi vårt barnbesked, då var "skrutten" alltså bara 2 dagar gammal!!!

Första gången vi såg Felix såg han ut så här (här är han drygt 7 veckor gammal)

och så här ser vår charmknutte ut idag

Så imorgon blir det frukost och paket på sängen. Förhoppningsvis med en frisk mamma, jag har "knaprat" Ipren hela dagen idag...febern har kommit och gått, men har en sådan torrhosta och snuva...trodde in i det längsta att jag skulle slippa vinterförkylningen.

Vi har haft en toppenvecka i Sälen tillsammans med Tims resekompis Thilde och hennes familj. Kommer ett inlägga med bilder ifrån den veckan.

Kram och ha en riktigt bra måndag!
Mia


Imorgon drar vi...

...till Sälen. Det skall bli så härligt. Hoppas på fint väder och mycket skidåkning.

Timpan är anmäld till skidskola, vi får väl se hur det går. Ena dagen vill han gå och nästa dag skall han absolut INTE gå!!

Idag har jag handlat på morgonen, städat bilen invändigt och börjat packa så smått. Om en liten stund skall jag sticka till vårdcentralen och få ytterligare en kortisonspruta i axeln. Får hoppas att detta hjälper sedan. Annars blir det inte kul att åka skidor. Inte för att jag åker med axlarna, men ändå ;-)

Det värsta är att när man har tagit sprutan så skall man vara mycket stilla med armen...och vem skall då packa, städa osv....hmm..får ta mig en funderare på detta tror jag bestämt.

Vi kommer även att få besök av våra resekompisar från vår sista adoptionsresa. Familjen Ferm, dvs Peter, Jea och Tilde kommer på besöke, tillsammans med deras nytillskott i familjen lille Luka, lilla och lilla, ja han fyllde 2 år i januari, men jag är den enda som har träffat honom av vår familj. Jag var och hälsade på dem i Stockholm när jag var på kurs i november.

Det skall bli så roligt att få umgås igen!!!

Näää nu måste jag sticka, hasta la vista!!

Kramisar
Mia